Då var man arton år - vuxen? Kanske aldrig blir vuxen vad vet jag? Glad är jag ialla fall! =D
Jag tror ändå att Tove förklarar det bäst:

"Jaa alltså gud vad underbart att bli vuxen... Få betala massa räkningar och gå ut på krogen och få sin drink spetsad för att sedan bli våldtagen fem gånger från olika riktningar utav kåta små rabies apor, och sedan kommer filmen till råga på allt också ut på youtube.. och aldrig mer kan du luta dig tillbaka och bara filosofera under bil turen, för då ska DU plötsligt köra... Extra roligt blir det sedan när du föder din lilla apunge, som du måste uppfostra som ensamstående vårdnadshavare och leva på rabatt kuponger(nej inte köpa saker för dem, utan ÄTA dem!)... Ja, där ser man.. oj vad roligt.. Lycka till säger jag bara .. ! *tummen upp!*"

Har jag det här att vänta? På något sätt så får Tove det att låta som att minderåriga är immuna mot att "bli våldtagen fem gånger från olika riktningar utav kåta små rabies apor" haha, men det kan hända vemsom helst!! O_O

Hur som helst så började dagen klockan halv sju då mamma och pappa kom sjungades in genom dörren med *räknar på fingrarna* 4 paket, det femta hade jag fått ett par veckor tidigare. Jag fick en iPod nano (rosa!!!), två böcker (Wuthering Heights och Hemligeheter), en jättefin kaffekopp och en silversked av mormor! När jag kom hem ifrån skolan så åt jag och mamma en skitgoo tårta som hon hade köpt på Frölunda torg. tårtan innehöll vaniljkräm, vaniljhallon och passionsfrukts-mousse med marispanskal! SKITGOTT! Finns lite kvar tills idag =D=D På kvällen sedan så begav vi oss till Jensen Böfhus där jag ått jättegod stek med TZATZIKI!! Efter det åkte vi hem och drack kaffe (+ ett glas Rosé vin!!!!! :P) och åt tårta igen! =D

Födelsedagarna såhär års är inte alls så som det var förr, och det kan ju bero på att inga av mina bröder bor kvar hemma, bara en bor i Borås och två endast kvar i Sverige. Den äldsta har bestämt sig för att flytta till Norge.

När jag var liten var filmkameran och kameran framme hela dagen och alla kom in och sjöng på morgonen och man fick frukost på sängen. Sedan gick man och längade efter att farmor, mormor och morfar skulle komma på middag, kaffe och tårta. Detta är nog en av de sämsta "grejjerna" med att vara sladdbarn - när bröderna är borta så känns det som att man inte har någonting kvar.

Ni som har yngre syskon hemma: Var glada för det! Ni anar inte hur mycket ni skulle sakna dem om de inte fanns där.

Tack VÄDRET för den fina solen jag fick igår! =D